Låt fisken bliva fullkokad med lagom salt, en knippa persilja och en skalad lök med några skårror uti; slå sedan ungefär 3 halvstop mjölk uti en kastrull, mer eller mindre efter behov, och sila genom durkslag däruti så mycket av fiskspadet, som sältan kan tåla, lägg därtill ett stycke smör, litet muskotblomma och peppar, sätt det på elden, och när det kokar upp, redes det av med ett kvarter sur grädda, så mycket ättika som man vill hava det surt till, 4 äggegulor och 4 nypor vetemjöl; detta bör koka under ständigt vispande att det icke skär sig; när soppan kokar väl upp, så slås hon i fat varuti fisken då bör vara inlagd, och sedan rives över muskot och hackad persilja.
Skulle man vilja hava kapris däruti, så lägges den i fatet, öses litet ättika därpå och ställes sedan på eldfat att bliva varm; när soppan är färdig, slås hon i fatet, som då lyftes av elden, vispas litet uti henne och lägges fisken däruti.
NB*. När kapris brukas, slås ej ättika uti avredningen.

*Nota Bene = Märk väl

(Cajsa Warg, Hjelpreda i Hushållningen för unga Fruentimber. 1755)

Se flere oppskrifter på Cajsa Wargs kokbok